Vet du vad skillnaden är mellan en kris och en möjlighet? De allra flesta människor förknippar en kris med någonting negativt och de förknippar en möjlighet med någonting positivt, eller hur? Men ibland visar det sig att en kris faktiskt är lösningen eller vändpunkten på ett problem. Å andra sidan finns det ju såklart alltid ”möjligheten” att saker och ting går käpprakt åt helvete… Så vad är egentligen skillnaden mellan kris och möjlighet? Svaret är att det inte finns någon skillnad. Om du är en optimist, är en kris en möjlighet som väntar på att få hända. Om du däremot är en pessimist, är en möjlighet en kris som väntar på att få hända. För ett tag sedan bjöd jag till exempel en dambekant på en bal övertygad om att hon skulle bli glad över ”möjligheten” att få gå på en riktig bal eftersom sådana tillställningar inte dyker upp så väldigt ofta. Vad tror du var det första hon sa till mig? Tänk efter… Så här lät det på ett ungefär: ”Å! Vad ska jag ha på mig? Jag har ingenting att ta på mig!” KRIS! Hon tänkte omedelbart på kris. Men då sa jag så här: ”Se inte det här som en kris… Se det mera som en… shoppingmöjlighet.”

Bristen på kommunikation är den vanligaste orsaken till bl.a. sprickor i kärleksförhållanden. Kommunikationsbrist orsakar även flest problem med våra barn. Det orsakar dessutom flest problem med våra kunder, och det orsakar flest problem mellan olika avdelningar inom företag samt mellan arbetsgivare, chefer och anställda.

     Här är det som är intressant med kommunikation. Det finns fyra val kring hur vi ska kommunicera. Alltså varje gång du eller jag yttrar oss har vi fyra val. Varje gång vi ger en verbal eller ickeverbal ledtråd har vi fyra val men bara ett av våra val är rättvist. De andra tre kommunikationssätten är fusk. Så låt oss ta en titt på hur ofta vi fuskar när vi kommunicerar.
     Har du någonsin hört talas om den ”bedövande tystnaden”? Den inleds allt som oftast med en högljudd suck! Har du utsatt någon för den sortens tystnad? Det är fusk! Eller hur många personer finns det tror du, som någonsin har förväntat sig att deras partners ska vara tankeläsare? De vill inte berätta för honom eller henne vad de vill ha eller önskar sig därför att om deras partner verkligen älskade dem eller åtminstone kände dem tillräckligt väl, så skulle partnern veta det? Det är också fusk! Har du någonsin pratat illa om någon bakom ryggen på dem? Det är också fusk! Har du någonsin varit sur eller arg på en annan människa? Jäpp! Även det är fusk! Har du någonsin blivit känslomässigt sårad och därefter fått personen som gjorde så mot dig att själv må dåligt? Jajamänsan! Fusk igen! Alla de där sakerna jag nyss nämnde är sätt att fuska. Alla de där kommunikationsuttrycken ”väljer” du och jag att göra för att få våra behov tillfredställda genom att vi kommunicerar utan att spela det sociala spelet rättvist och objektivt....

Det verkar som om samtliga parter, det vill säga företag, anställda och kunder har behov av människor som visar goda ledaregenskaper. Observera, jag pratar nu om ledarskap och inte om ”chefsskap”. Många människor blandar ihop de två begreppen. Till skillnad från chefskap handlar ledarskap inte om en titel. Ledarskap handlar inte heller om en universitetsexamen eller om att ha en personlig sekreterare. Jag nämnde tidigare i boken att en sanning alltid är en sanning. Det jag ska säga nu kan låta lite långsökt men det är ändå en sanning… och sanningen är att varje dag som du och jag åker hemifrån accepterar vi en ledarskapsställning. Till och med när du handlar mat är du i en ledarskapsposition. En ledarskapsposition innebär....